Stråken skapar tonen
Samma melodi på samma beräknade sträng, bara spelsättet ändras: stråke nära stallet eller över greppbrädan, lätt eller fast tryck, snabb stråkdragning. Skillnaden kommer av fastklibbning och glidning, inte från inspelningar.
Ramverk LjudInstrumentFysik

En stråke gör ett jämnt tryck till en ton. I PSOrvia är det en beräkning, inte en inspelning: stråkhåret fastnar på strängen tills strängens återställande kraft blir starkare, glider och fastnar igen. Hur denna fastnings- och glidprocess förlöper beror på var stråken sitter, hur hårt den trycker och hur snabbt den rör sig.
De sex lyssningsexemplen spelar samma fras, komponerad för den här sidan, drygt tolv sekunder lång, på en sträng med grundfrekvensen 196 Hz; kropp och litet rum är desamma. Grundspelsättet placerar stråken på 13 % av stränglängden från stallet. Varje annat exempel ändrar exakt en storhet: nära stallet (4 %), över greppbrädan (32 %), lätt tryck, fast tryck, snabb stråkdragning. Alla exempel har samma förstärkning, inget har justerats i efterhand: det som låter högre är verkligen högre.
Uppmätt är frasens spektrala tyngdpunkt, utan rum: grundspel 1,4 kHz, nära stallet 1,3 kHz, över greppbrädan 1,1 kHz, lätt tryck 0,5 kHz, fast tryck 1,6 kHz, snabb stråkdragning 1,2 kHz. Lätt tryck låter mörkt och mjukt, fast tryck ljusare och råare. I modellen ändrar stråkhastigheten mest ljudstyrkan, knappast klangfärgen: den snabba stråkdragningen är därför främst ett exempel med högre nivå.
Den sjunde filen spelar spelsätten efter varandra, fyra toner vardera.
Lyssna
Alla spelsätt efter varandra
Grundspel
Stråke nära stallet
Stråke över greppbrädan
Lätt tryck
Fast tryck
Snabb stråkdragning
Tangentbord: mellanslag spelar eller pausar, piltangenterna hoppar 5 sekunder, Home och End går till början och slutet.